God jul!

Då var det så gott som jul, då. Nu har jag bara det stora dan-för-dan-myset framför mig: att slå in julklappar och skriva och rimma på alla paket medan det är fullt av levande ljus i rummet och tv:n skvalar julfilm i bakgrunden.

Att hoppas på inför i morgon:

1. Att älsklingen inte tar alltför lång tid på sig hem. Han ska bila från Oslo på morgonen. Just det. E6. Just nu tror jag på Lysekilsvägen, men han lutade åt Bäckeforsvägen sist jag pratade med honom. Jag tror inte på det. Den vägen är jättebra - när det inte är nån trafik på den. Hamnar man bakom en långtradare där är det kört. Å andra sidan kanske det inte är så många långtradare ute på julafton... Hur som helst är den längre, och då kommer han fram senare.

2. Att värken i min axel inte kommer tillbaka. Jag vaknade och hade lite misstänkt ont i morse. Tyvärr hade jag lovat hjälpa föräldrarna med julstädningen och kunde gärna inte dra mig ur. Även om jag lät bli jobbiga lyft tog jag optimistiskt tag i dammsugning och golvtorkning. Dålig idé. När jag kom hem värkte det rent ut sagt som satan. Nu har det faktiskt släppt (jag använder båda händerna när jag skriver det här, yeay!) men man kan fortfarande ana en viss ömhet. Det brukar bli bättre efter en natts sömn, så låt oss hoppas på det.

Det där med vit jul lade jag ner någon gång runt den femte december, tror jag.

God jul allihop! Julklappsinslagningen kallar!