Välkommen till blåshålet

Jag har börjat inse att Hisingen är blåsigt. Trots att vi bor både lägre och längre från havet nu än förut har det blåst konstant sedan vi flyttade hit, känns det som. Detta märks framför allt i form av soptunnor. Nu för tiden är ju soptunnor i allmänhet gjorda av plast. Jag tror ni kan räkna ut vad som händer om det står tomma plastsoptunnor längs en gata utan någon form av vindskydd när det blåser.

Just det. De står inte kvar så länge.

Igår när jag kom ut hade dessutom dörrmattan gett sig ut på en vindburen utflykt sisådär en hundra meter bort. Intressant. (Nu står det en tung kruka på dörrmattan.)

Från det ena till det andra, här är lite bilder från flytten:

Dagen före. Ett styck nerpackat vardagsrum.

Uppackning av nya köket. Japp, tjockisen som gömmer sig

bakom skåpsluckan är undertecknad. Mannen till höger är

min svåger (kan tillägga att jag har censurerat bort ett par

underbara bilder där min svärmor och min make sitter och

ser helt utmattade ut. Jag misstänkte att de kan ha synpunkter

på att läggas ut på nätet i rödmosigt tillstånd...).

Köket börjar likna något. Och vår underbara kökstapet (Josef Frank!).

Nästa gång: Vardagsrummet.