Draktämjarna, del 2

Efter en enkel frukost bestående av osötad gröt spädd med vatten, fyllde Katriona en korg med dagsfärska ägg och rotsaker från trädgårdslandet och gjorde sig redo att gå ner till byn. Egentligen borde det har varit Elendas uppgift att gå till byn – särskilt som Elenda avskydde att behöva släppa iväg Katriona på något flickan faktiskt uppskattade – men när det gällde att leverera matvaror till värdshuset så fick Katriona ta över. Elenda och värdshusvärdinnan Sivan kunde nämligen inte tåla varandra och undvek varandras sällskap så gott det gick. Katriona älskade sina utflykter till byn. De bjöd på en härlig promenad och ett par timmars respit från Elendas gnat och Darglads blickar. I byn mindes man ännu hennes mor och hennes far, och där var folk vänliga mot henne och sade att egentligen borde hon ha blivit Kabruls arvinge.
Katriona hade väl hunnit lite mer än halvvägs längs den smala vägen längs ån, när hon mötte värdshusvärdens son, en tioårig pojke med pigga ögon, fräknar och ostyrigt hår.
”Fröken Katriona!” ropade han när han fick syn på henne. ”Fröken Katriona!”
”Vad har hänt, Macki?” frågade Katriona förvånat. Pojken var andfådd och så ivrig att han nästan snubblade på orden.
”Far sk-skicka mig… mannen från igår… mitt under stormen kom han… och jag skulle springa och hämta dig så fort jag kunde!”
”Vänta här nu”, sade Katriona leende. ”Nu lugnar du ner dig några hekto och så tar vi det från början. Vad är det för man du pratar om?”
Macki drog ett djupt andetag och började om.
”Jo, igår kväll, mitt under stormen, kom det en man till värdshuset. Han hade ingen häst och han betalade med silvermynt, fast han såg ut som en enkel vandringsman. Skumt va? I alla fall, nu på morgonen frågade han om det fanns någon här i byn som hette Mella. En vacker kvinna med svart hår, sade han, kanske omkring fyrtio år. Och då sade far genast att nej, Mella finns här ingen längre, men jag tror vi har dottern hennes här. Och sedan sade far att jag skulle hämta dig så fort jag kunde. Kom nu så går vi.”
Katriona följde med pojken med huvud fullt av funderingar. En mystisk man hade dykt upp och frågat efter hennes mor. Kunde det vara en okänd släkting? Skulle Katriona äntligen få veta sanningen om vem hennes mor hade varit? Hennes hjärta bultade av spänning när de närmade sig värdshuset.