Nu har jag bestämt mig. Det blir JanNoWriMo i januari. JanNoWriMo är en av de skrivarutmaningar som poppat upp i NaNoWriMos fotspår och går alltså ut på att man ska skriva 50 000 ord på en månad, i det här fallet januari. Fördelen med JanNo är att man kan fortsätta på en gammal berättelse - de flesta, inklusive NaNo, kräver att man börjar på en ny. I och för sig är de här utmaningarna baserade i USA, och eftersom jag skriver på svenska lär ingen märka det ändå, men samtidigt är det ju något man gör för sin egen skull. Och då är det ju lite fånigt att fuska.
Så 50 000 ord på Romanprojektet i januari. Det borde föra mig ungefär halvvägs. Det behövs. Jag har lovat mig själv att skriva klart åtminstone första utkastet på den här boken innan Grisen kommer ut. Och har jag inte tid att skriva intensivt nu när jag är arbetslös, lär jag aldrig få tid.
Dagens länktips, så här lite efter jul, är för övrigt en kortnovell av Neil Gaiman.
27 december 2006
23 december 2006
God jul!
Då var det så gott som jul, då. Nu har jag bara det stora dan-för-dan-myset framför mig: att slå in julklappar och skriva och rimma på alla paket medan det är fullt av levande ljus i rummet och tv:n skvalar julfilm i bakgrunden.
Att hoppas på inför i morgon:
1. Att älsklingen inte tar alltför lång tid på sig hem. Han ska bila från Oslo på morgonen. Just det. E6. Just nu tror jag på Lysekilsvägen, men han lutade åt Bäckeforsvägen sist jag pratade med honom. Jag tror inte på det. Den vägen är jättebra - när det inte är nån trafik på den. Hamnar man bakom en långtradare där är det kört. Å andra sidan kanske det inte är så många långtradare ute på julafton... Hur som helst är den längre, och då kommer han fram senare.
2. Att värken i min axel inte kommer tillbaka. Jag vaknade och hade lite misstänkt ont i morse. Tyvärr hade jag lovat hjälpa föräldrarna med julstädningen och kunde gärna inte dra mig ur. Även om jag lät bli jobbiga lyft tog jag optimistiskt tag i dammsugning och golvtorkning. Dålig idé. När jag kom hem värkte det rent ut sagt som satan. Nu har det faktiskt släppt (jag använder båda händerna när jag skriver det här, yeay!) men man kan fortfarande ana en viss ömhet. Det brukar bli bättre efter en natts sömn, så låt oss hoppas på det.
Det där med vit jul lade jag ner någon gång runt den femte december, tror jag.
God jul allihop! Julklappsinslagningen kallar!
Att hoppas på inför i morgon:
1. Att älsklingen inte tar alltför lång tid på sig hem. Han ska bila från Oslo på morgonen. Just det. E6. Just nu tror jag på Lysekilsvägen, men han lutade åt Bäckeforsvägen sist jag pratade med honom. Jag tror inte på det. Den vägen är jättebra - när det inte är nån trafik på den. Hamnar man bakom en långtradare där är det kört. Å andra sidan kanske det inte är så många långtradare ute på julafton... Hur som helst är den längre, och då kommer han fram senare.
2. Att värken i min axel inte kommer tillbaka. Jag vaknade och hade lite misstänkt ont i morse. Tyvärr hade jag lovat hjälpa föräldrarna med julstädningen och kunde gärna inte dra mig ur. Även om jag lät bli jobbiga lyft tog jag optimistiskt tag i dammsugning och golvtorkning. Dålig idé. När jag kom hem värkte det rent ut sagt som satan. Nu har det faktiskt släppt (jag använder båda händerna när jag skriver det här, yeay!) men man kan fortfarande ana en viss ömhet. Det brukar bli bättre efter en natts sömn, så låt oss hoppas på det.
Det där med vit jul lade jag ner någon gång runt den femte december, tror jag.
God jul allihop! Julklappsinslagningen kallar!
19 december 2006
Ett litet tickande
Jag tror jag har känt bebisen hicka! Det ska tydligen kunna kännas som ett tickande i magen redan nu. Och igår kväll var det där - en rytmisk, liksom tickande känsla som inte var i takt med pulsen och som definitivt inte var gaser eller orolig mage. Oj, den lever, liksom. Den gör ju inte så mycket väsen av sig än, så det är lätt att glömma att det faktiskt inte bara är jag som mår lite allmänt konstigt, utan att det bor någon därinne.
Har lyckats skriva en hel del idag, faktiskt. Jag hade ambitionen att fortsätta nu i eftermiddag, men det har inte gått så bra hittills. Jag gick en promenad (vilket i och för sig var välbehövligt, man får ju passa på nu när vädret nästan är bra), och nu har jag tvättid, vilket tenderar att bryta koncentrationen en del. Hur som helst har det gått bra. Jag strök en scen och ersatte den med en annan - viss information skulle fram, och jag valde att lägga fram den i ett annat sammanhang än jag hade tänkt mig från början. Nästa scen finns stommen till redan - faktiskt är det så att minst en fjärdedel av romanen redan existerar i en "första version", diverse scener i mer eller mindre stort behov av omarbetning. Det är ganska skönt, den scenen ska egentligen bara stramas upp, en del lull-lull ska strykas och lite annat ska in.
Från det ena till det andra: Är du det minsta intresserad av fantasy och science fiction tycker jag du ska besöka Vetsaga. Vetsaga är en nystartad blogg/nätfanzine/samling texter om just detta. Eloge till Johan som drog igång projektet. Förhoppningsvis kommer även jag att lyckas skriva något där någon dag i en inte alltför avlägsen framtid.
Har lyckats skriva en hel del idag, faktiskt. Jag hade ambitionen att fortsätta nu i eftermiddag, men det har inte gått så bra hittills. Jag gick en promenad (vilket i och för sig var välbehövligt, man får ju passa på nu när vädret nästan är bra), och nu har jag tvättid, vilket tenderar att bryta koncentrationen en del. Hur som helst har det gått bra. Jag strök en scen och ersatte den med en annan - viss information skulle fram, och jag valde att lägga fram den i ett annat sammanhang än jag hade tänkt mig från början. Nästa scen finns stommen till redan - faktiskt är det så att minst en fjärdedel av romanen redan existerar i en "första version", diverse scener i mer eller mindre stort behov av omarbetning. Det är ganska skönt, den scenen ska egentligen bara stramas upp, en del lull-lull ska strykas och lite annat ska in.
Från det ena till det andra: Är du det minsta intresserad av fantasy och science fiction tycker jag du ska besöka Vetsaga. Vetsaga är en nystartad blogg/nätfanzine/samling texter om just detta. Eloge till Johan som drog igång projektet. Förhoppningsvis kommer även jag att lyckas skriva något där någon dag i en inte alltför avlägsen framtid.
13 december 2006
Hyacinter
Det var sannolikt hyacinternas fel. Det där jag skrev om att hade det varit vår, så hade jag trott att jag var allergisk fick mig att börja fundera. Hmm, allergi, hmm, vad finns det som är allergent hemma hos oss så här års, hmm, varför börjar jag alltid nysa extra mycket när jag kommer ut i köket (där två vita hyacinter stod i full blom)?
Nu har vi slängt ut hyacinterna. Och jag nyser väldigt mycket mindre. Jaha. Då har man hittat en ny rolig sak att vara allergisk mot, då. Och jag som älskar hyacinter. Det är liksom juldoften framför alla för mig.
Nu har vi slängt ut hyacinterna. Och jag nyser väldigt mycket mindre. Jaha. Då har man hittat en ny rolig sak att vara allergisk mot, då. Och jag som älskar hyacinter. Det är liksom juldoften framför alla för mig.
12 december 2006
Förkylt
Jag dras med en eländes förkylning som aldrig vill försvinna. Har haft den en och en halv vecka nu, och har nu kommit till ett stadium när slemhinnorna bokstavligt talat gör ont. Hade det varit vår hade jag trott på allergi. I och för sig sägs det att hasseln tydligen har pollen nu (upp och ner är världen), men å andra sidan har det ju vräkt ner regn de senaste veckorna och sådant brukar dämpa den gladaste pollenspridning. Tröttsamt är det hur som helst. Blä.
Romanarbetet går kanske inte framåt i rasande takt, men det går åtminstone framåt. Nu ska jag bara försöka få lite ordning på jobbsökandet också, tänkte jag. Det tar emot. Det är tur att a-kassan inte ger så mycket pengar. Jag skulle kunna vänja mig vid det här, känner jag. Skriva, ta det lugnt, pyssla hemma, skriva lite till, ha energi och tid över att ha ett socialt liv och till och med spela lite ibland. Jag var ett genombitet Morrowind- och Civ-fan fram tills för ett år sedan ungefär. Det senaste året har jag nästan inte hunnit/orkat spela någonting. Nu har jag faktiskt hunnit med några kvällars Civ utan att känna att jag borde ha suttit och skrivit istället.
Å andra sidan: Jag har varit arbetslös i två veckor. Det närmar sig jul. Vänta tills mitten av januari, när lappsjukan och vinterdepressionen börjar sätta in. Då är jag nog inte lika munter längre.
Romanarbetet går kanske inte framåt i rasande takt, men det går åtminstone framåt. Nu ska jag bara försöka få lite ordning på jobbsökandet också, tänkte jag. Det tar emot. Det är tur att a-kassan inte ger så mycket pengar. Jag skulle kunna vänja mig vid det här, känner jag. Skriva, ta det lugnt, pyssla hemma, skriva lite till, ha energi och tid över att ha ett socialt liv och till och med spela lite ibland. Jag var ett genombitet Morrowind- och Civ-fan fram tills för ett år sedan ungefär. Det senaste året har jag nästan inte hunnit/orkat spela någonting. Nu har jag faktiskt hunnit med några kvällars Civ utan att känna att jag borde ha suttit och skrivit istället.
Å andra sidan: Jag har varit arbetslös i två veckor. Det närmar sig jul. Vänta tills mitten av januari, när lappsjukan och vinterdepressionen börjar sätta in. Då är jag nog inte lika munter längre.
7 december 2006
Arbetslust
Yeay! Äntligen! Jag lyckades faktiskt skriva klart både den halvfärdiga delen som (nästan) kompletterade kapitel 3 och den första delen av kapitel 4 på Romanen utan att det kändes plågsamt! I'm back on track!
Skönt, jag har känt mig så splittrad den sista veckan. När jag väl har lyckats skriva något har det mest blivit på en av flera noveller jag håller på med just nu. En skriver jag bara apropå ingenting, ska väl försöka få den publicerad när den är klar, och tre är på teman inför en möjlig publicering. Dessutom har jag visst lovat att skriva en artikel till Mitrania som ska vara klar, hrm, om ett par dagar och som bara är påbörjad. Så jag har liksom inte haft koncentration nog att ta tag i de där bitarna på Romanen som kändes så fruktansvärt jobbiga härom veckan, eftersom jag haft så mycket annat i huvudet. Nu kännsdet plötsligt mycket lättare - kapitel 4 är inte uppdelat på så värst många delar (det här med delarna är mest en arbetsmodell för min skull, kan jag väl tillägga), och kapitlet slutas med en viktig vändpunkt. Och så känns det ju helt plötsligt som jag har passerat "början" och är "mitt i". Å, nu vill jag fortsätta skriva!
Skönt, jag har känt mig så splittrad den sista veckan. När jag väl har lyckats skriva något har det mest blivit på en av flera noveller jag håller på med just nu. En skriver jag bara apropå ingenting, ska väl försöka få den publicerad när den är klar, och tre är på teman inför en möjlig publicering. Dessutom har jag visst lovat att skriva en artikel till Mitrania som ska vara klar, hrm, om ett par dagar och som bara är påbörjad. Så jag har liksom inte haft koncentration nog att ta tag i de där bitarna på Romanen som kändes så fruktansvärt jobbiga härom veckan, eftersom jag haft så mycket annat i huvudet. Nu kännsdet plötsligt mycket lättare - kapitel 4 är inte uppdelat på så värst många delar (det här med delarna är mest en arbetsmodell för min skull, kan jag väl tillägga), och kapitlet slutas med en viktig vändpunkt. Och så känns det ju helt plötsligt som jag har passerat "början" och är "mitt i". Å, nu vill jag fortsätta skriva!
4 december 2006
Arbetslös
Jaha, då var man officiellt arbetslös, då. Det är det tråkiga med projektanställningar... Nåja, jag när ett litet hopp om att det ska finnas pengar nästa år så att projektet kan fortsätta. Hur som helst så är väl december en av de månader när det faktiskt är helt okej att vara arbetslös. Och nu får jag mer tid att skriva, tjohoo!
För övrigt inledde jag min arbetslöshet med att stå coh köa utanför Systemet. Låter bra, va? Mackmyra släppte sin Preludium 3 idag. I vanliga fall är det Christian som sköter köandet, men eftersom han inte är hemma så fick jag rycka in. Jag trotsade förkylning och ösregn och stod i en och en halv timme utanför Systemet tillsammans med andra entusiaster (under tak, som tur var). Är man whiskygalen så är man. Två flaskor blev det till och med, så nu kan vi öppna en och spara en. Även om jag inte får dricka så kan jag i alla fall lukta!
Sedan fortsatte jag dagen med att chockas av att det i stort sett inte var någon kö alls på arbetsförmedlingen. De har tydligen gått och blivit effektiva, kors i taket! Så nu ser jag fram emot allt det skojsiga pappersarbete som uppstår när man blir arbetslös - uppdatera sitt CV, försöka begripa sig på ansökan till a-kassan, krångla med arbetsgivarintyg... Ack ja. Det är nästan så man börjar bli van nu.
För övrigt inledde jag min arbetslöshet med att stå coh köa utanför Systemet. Låter bra, va? Mackmyra släppte sin Preludium 3 idag. I vanliga fall är det Christian som sköter köandet, men eftersom han inte är hemma så fick jag rycka in. Jag trotsade förkylning och ösregn och stod i en och en halv timme utanför Systemet tillsammans med andra entusiaster (under tak, som tur var). Är man whiskygalen så är man. Två flaskor blev det till och med, så nu kan vi öppna en och spara en. Även om jag inte får dricka så kan jag i alla fall lukta!
Sedan fortsatte jag dagen med att chockas av att det i stort sett inte var någon kö alls på arbetsförmedlingen. De har tydligen gått och blivit effektiva, kors i taket! Så nu ser jag fram emot allt det skojsiga pappersarbete som uppstår när man blir arbetslös - uppdatera sitt CV, försöka begripa sig på ansökan till a-kassan, krångla med arbetsgivarintyg... Ack ja. Det är nästan så man börjar bli van nu.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
